Snabba fakta om Anna

Sort tvåbening
Namn Anna Eklund
Ålder 820414, en kvinna i sina bästa år.
Personlighet glad optimist, mjuk, gosig, vimsig, glömsk, lat och lite av en grubblar.
Bor i Solna i en underbar lägenhet i ett hus av betong.

Civilstånd är lycklig sambo med Eric och stolt matte till Marwin.
Sysselsättning Färdig med min socionomutbildning men kan inte ta ut min examen än för min C-uppsats är inte färdig. Söker jobb som socionom och jobbar för tillfället extra på Ica Kvantum i Solna Centrum.
Hobbys min hund Marwin, kompisar, handla kläder, fixa med hemsidan, äta god mat och gå på bio. Inredning och att måla är också något jag gärna gör.

Gillar fred, trevliga människor, min gullepojke Eric, mat, massage och att sova.
Ogillar
krig, måndagar, när saker jag gillar är slut och att människor och djur far illa på vår jord.
Färg
blått och grönt är skönt.
Tv-program
jag ser på allt möjligt som såpor när andan faller på, serier, långfilmer, djurprogram och dokumentärer.
Musik
roxette, U2, annan salig blandning, mycket av det som Eric lyssnar på men långt i från allt.
Klädstil
Snyggt, ledigt och funktionellt.
Mat
pastarätter och skaldjur.
Egenskaper
snäll, trygg, lugn, envis, busig och bra på att både lyssna och prata.
Läser
skolböcker och hundböcker.
Motto
a person is only as big, as the dream she dares to live.

Kontakt?!

ICQ 168258264
mail/MSN vovvas@hotmail.com
Om du vill kontakta mig på annat sätt så går det också bra, fråga mig.

Hobbys

Större delen av min fritid går åt till Marwin och det är kul eftersom hundar är mitt största intresse. Att vara hundägare innefattar så mycket och jag gillar nästan alla bitar av det, allt från promenader och träning till bus, mys och gos. Vi har varit mycket hos veterinären med Marwin och det är inte roligt när ens älskling är sjuk, det har varit hundägandets baksida för mig men nu när han är frisk så njuter jag i fulla drag över att ha hund.
Förutom hundar så tycker jag om att sitta och leka och jobba vid datorn. Jag kan inte så mycket men försöker hela tiden att lära mig nya saker och det är roligt. Jag har lite favorithemsidor som jag ofta besöker och försöker spåna vidare på Marwins hemsida då och då också. Det är mest avsaknaden av kunskap som gör att jag inte är så aktiv med hemsidan och inte brist på vilja och intresse.

Innan Marwin kom in i mitt liv tränade jag väldigt mycket på gym och det tycker jag fortfarande är kul men jag hinner inte riktigt med det nu känner jag. Jag kommer säkert att ta upp den träningen snart också när jag känner att jag får mer tid eller prioriterar det mer. Några andra direkta hobbys har jag inte utan jag gör det som de flesta gör, t.ex. går på bio, fikar och handlar kläder. Inredning tycker jag är ruskigt kul också men det är svårt att leva ut den sidan av sig själv när man ska få månaden att gå ihop på ett studiebidrag bara. Jag känner ett intresse för växter också, men det kan man inte tro när man ser mina krukväxter hemma!

Varför Dalmatiner?

Hundar har alltid varit speciella för mig och när jag var ungefär 11 år började jag gå ut med en beagel som bodde i området där jag bodde. Han hette Teddy och jag gick på långpromenader och tränade honom efter bästa förmåga att hoppa över små hinder som jag satt upp och dyl. Jag var även ute med en golden retriver och en pappilon under en period, men Teddy var min bästa promenadkompis. Vi bodde vi den här tiden i ett villaområde i Sollentuna, en förort till stockholm och mamma och pappa jobbade heltid så någon egen hund blev det inte tal om.

Så en sommar satt jag och kollade i tidningen på annonser och fick se att det var en kennel som hade Dalmatinervalpar till salu och jag ringde min farmor och farfar som har haft hund förrut och som sagt att de pratat om att skaffa en ny men tvekade lite. Jag fick dem att åka och kolla på valparna och sedan hade de bestämt att de ville ha en liten krabat, det blev en Douglas. Douglas tog alla med storm, speciellt mig. Som de flesta vet så behöver hundar en viss uppfostran och så även lilla Douglas och när det var dags så började jag på en kurs för unghundar på brukshundsklubben. Från början var jag och Douglas en katastrof och kursledarna bara blundade men gav oss en chans och efter kursen slutade sa de vid avslutningsfikat att vi blivit bäst i klassen, vi hade också blivit de bästa vänner. Det här var bara början på mitt intresse för Dalmatinern och fram för allt för hundsporten. Det blev ingen mer kurs, skolan tog för mycket tid och det var en timmes bilfärd till farmor och farfar. Efter ytterligare några år så omplacerades Douglas till sin uppfödares dotter med familj för farmor och farfar tyckte inte de kunde ge honom tillräckligt med motion och stimulans längre. Han har det jättebra där nu, men jag har inte sett honom sen dess, vilket är synd men jag tänker på honom.

1997 flyttade vi från Stockholm till Uppsala och landet. Där har mamma och pappa nu två stora och snälla Pyrrenerhundar som jag tycker väldigt mycket om, Elsa och Nanoq heter dom. De hade tre pyrrar förut men Ronja, Elsas helsyster fick problem med hjärtat hösten 2006 och har vandrat vidare dit hon slipper ha ont! Hon är extremt saknad! Har gått en unghundskurs med en av dem också och det gick jättebra, men det var ju ingen Dalmatiner. Jag blev stor och flyttade hemifrån och har hunnit med att bo i Umeå i fyra år och där fann jag kärleken i Eric, min sambo och valpen Marwin som flyttade in lagom till våren 2003. Nu bor vi hela familjen i Solna utanför Stockholm och Marwin fyller hela 4 år! När jag hade bestämt mig för att skaffa hund så var det ingen tvekan om vilken ras jag vill ha. Dalmatinern är en lojal, snäll, mycket envis, pigg, intelligent och vacker hund som jag bara älskar.